Alla inlägg den 25 juli 2009

Av Jessica - 25 juli 2009 19:05

Idag var det kalas dax. Den lilla ungen fyllde 19 år idag. HIPP HIPP HURRA för Ida idag.


Den snälla mamman som jag är, tro det el ej, så hade jag bakat till henne. Bullar, syltgrottor och skurna chokladkakor. Allt gick åt som smör i solsken. Såg att hon gömde undan lite i köket som dom ska ha senare.

Theodore, tar en liten funderare

 Emilia, prova sin nya klänning jag sytt.



Zebastian, en glad krabat.


Mormors små älsklingar var så klart också på kalaset... många kramar o pussar blev det.

ANNONS
Av Jessica - 25 juli 2009 18:41

"Äntligen har jag kommit upp på glasberget. Det var halt och gjorde stundtals skärande ont. Jag hotades ständgit att dras ner av min längtan efter att var som alla andra och bristen på mod. I början då jag nått toppen var det lite vingligt innan jag hittade balansen. Numera står jag stadigt på glasberget, jag är hemma. Utsikten är hänförande" Ur boken Från singel till självbo, av Kicki Biärsjö.


Det finns många olika sorters former att bo på. Nu menar jag inte hus och sånt utan konstellationen man lever i, ensam eller tillsammans med någon.


Vi, Robban och jag, brukar skoja och säga att vi instiftade en ny form att leva tillsammans i.....PROVBO. Vi bodde så att säga tillsammans på prov under ett halvår, jag bodde hos honom eftersom jag börjat ett nytt jobb i Höör. Vi hade inga tvivel på att detta inte skulle fungera utan det var mest av praktiskta skäl vi levde så. I januari i år blev vi sambo på riktigt när vi flyttade in i vårt "Slott".


Andra former är ju sambo, mammbo, pappbo och särbo. Citaten ovan är från en artikel  om en dam som skrivit en bok om att hon gått från att vara singel till självbo. Att vara singel är för henne att leva i en väntan på någon. Att vara som alla andra, man/fru, villa, volvo, barn och hund. Men hon ville inte detta utan efter att ha gått i terapi så kom hon fram till att hon bara ville leva med sig själ så hon blev självbo. Kanske fler skulle prova på istället för att år efter år vänta på det omöjliga. Ok vissa vill inte leva ensamma och av olika anledningar så kommer inte prinsen/prinsessan i vägen för dom.


Åren som singel el ensamboende med barn var ingen väntan på den rätte för mej. Dels skulle jag landa efter skillsmässan och sen så resonerade jag att kommer han så kommer han oavsett om jag är beredd el ej. Inte heller kan man avgöra om tiden som gått är tillräckligt lång. Det som sker det sker.

ANNONS
Tidigare månad - Senare månad
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se